10-årsjubileum
Igår var jag på klassfest. 10 år sen jag slutade högstadiet. Ojdå, vad fan hände? Vi var ca 90 st som gick ut nian på min skola -96. Igår var vi sju. Ojdå, vad fan hände?
Vi skvallrade, drack öl, dansade och hade jävligt kul. Från början tänkte man ju att det var synd att inte fler kom, men när kvällen var slut var vi ganska överens om att vi inte saknade nån!
Många säger att gymnasiet var den bästa tiden i deras (skol)liv men jag säger högstadiet all the way baby! Jag hade så jäkla kul! Det var så coolt att få ett skåp och kunna hänga på högstadiediscon! Gymnasiet tillbringade jag mest med att gömma mina skor på mitt rum (jag bodde i källaren) så att mamma skulle tro att jag gått till skolan när jag egentligen låg och sov.
Men jag skulle fan inte vilja vara 14 igen. Hur kul vi än hade då så är 26 en bättre ålder. Ca 70% mindre ångest. Och man har inga speciella tider man måste vara hemma. ;)
Vi skvallrade, drack öl, dansade och hade jävligt kul. Från början tänkte man ju att det var synd att inte fler kom, men när kvällen var slut var vi ganska överens om att vi inte saknade nån!
Många säger att gymnasiet var den bästa tiden i deras (skol)liv men jag säger högstadiet all the way baby! Jag hade så jäkla kul! Det var så coolt att få ett skåp och kunna hänga på högstadiediscon! Gymnasiet tillbringade jag mest med att gömma mina skor på mitt rum (jag bodde i källaren) så att mamma skulle tro att jag gått till skolan när jag egentligen låg och sov.
Men jag skulle fan inte vilja vara 14 igen. Hur kul vi än hade då så är 26 en bättre ålder. Ca 70% mindre ångest. Och man har inga speciella tider man måste vara hemma. ;)
posted by Emi at 2:51 em
2 Comments:
det där med tiderna kommer tillbaka... förr eller senare... var så säker;)
fan jag var på tioårsjubbe för typ tre årsedan. fy fan. en halvtimma så var vi alla tillbaks i samma rollen. mardröm. vi hade galet stor uppslutning på vår reunion. jag hade just fått reda på att jag skulle losa jobbet. samma vecka. fan det var helgjutet att bli fiasko. jag lyckades komma hem igen med hedern i behåll... men jag kommer nog aldrig gå på nån reunion.
jag älskade högstadietiden trots att den medför väldigt mycket smärtsamma minnen. en period som både stärke och knäckte mig. en av de viktigaste åren för den jag kommit att bli idag... fy fan.
nä man kanske ska låta det som varit vila. vi var lika då och hade kul men då var vi konforma, stöpta ur form det är ju efter 20 man börjar bli en egen människa.
jag ska alltid minnas mina högstadieår... men aldrig i helvetet sakna dem
Nej precis, man saknar inte dem (högstadieåren) även om man minns dem med glädje (mest). Men visst har du rätt i att det även var en väldigt smärtsam period. Livet är lugnare nu utan en massa bråk med föräldrarna osv. Jag var en jävligt jobbig tonåring..
Jag är ändå glad att det inte kom så många i lördags. Man slapp det här med att falla tillbaka i rollerna vilket annars nog är oundvikligt!
Skicka en kommentar
<< Home