Vad svarar man liksom? (Mc Donalds-historier)
Efter att ha skrattat gott åt Konsum-bloggen kom jag och tänka på när jag jobbade på Mc Donalds. Jag tror inte man förstår exakt hur många dumma jävlar som finns där ute innan man jobbat på någon slags serviceinrättning. Jag har alltid lyckats hålla mig för skratt när jag stått i kassan, men en gång fick jag be min kollega ta över för jag var tvungen att gå i väg och garva. Det var päronmilkshakeincidenten.
Gäst: Vad har ni för smaker på milkshake?
Jag (något automatiskt men med ett leende): Choklad, jordgubb, vanilj och banan.
Gäst: OK, då tar jag päron.
Jag (något övertydligt): Vi har inte päron. Vi har choklad, jordgubb, vanilj och banan.
Gäst (eftertänksamt): Jaha.. Ja men då tar jag päron.
Det var då jag var tvungen att be A ta över. Fy fan vad vi hade kul åt det många gånger efteråt. Alltså, den gästen måste gått på något. Han var helt allvarlig.
En annan gång var det en man som måste haft fel brillor på..
Gäst: Jag vill ha en sån där korv.
Jag (något mystifierad): Vad menar du?
Gäst: Jag vill ha en sån där korv. Sån som på bilden! (Pekar på en bild av en Big Mac.)
Jag: Vi säljer inte korv här, men vi har hamburgare.
Gäst (tittar på bilden igen och ser konfunderad ut): Jaha..
Haha honom tyckte jag nästan synd om.
Sen har vi ju gamla klassiker som "Mc Donalds och company", "Whopper Meal" (nej, vi är inte på BK nu, pucko), "OP Cheese och company" (det heter QP Cheese, kan inte folk bara fatta det?! Vad skulle OP stå för liksom?) med mera.
Sen har vi "de lustiga". Jobbar man på Mc D så förkortar man hamburgare till HB. Hhhhambbbburgare. Du fattar. Ibland när gäster ska vara lustiga och hör att man beställer en HB från köket så säger de naturligtvis "höhöhö jag visste inte att ni sålde sprit här!". Skitkul. Jävligt kul när man bara hört det ca 3000 gånger innan. Bahahahaha. Eller om de får vänta i fyra minuter på sina nuggets: "Kallar ni det här snabbmat eller?". Jävligt kul. Speciellt eftersom fyra minuter är så OTROLIGT lång tid och det är jag personligen som bestämt att nuggets ska friteras i 3,5 minuter. Ät den rå då för fan!
Eller de som vill ha smakråd. "Är den där god?" Vad ska jag svara? "Nej den är skitäcklig." Min chef blir nog jävligt glad om jag svarar så. Några gånger har jag faktiskt svarat ärligt att jag inte tycker om den såsen eller osten eller vad det nu kan vara. Lyssnar gästen på mig? Nej. De tar den ändå. Så varför fråga?
Ooooh. Jag kom på en grej som jag störde mig på så otroligt mycket att jag nästan inte kunde hålla mig. Tänk er det här scenariot: det är jäkligt fullt med folk framför kassadisken och det är endast en eller två kassor öppna. Nåt pucko längst bak ropar fram till den stressade kassapersonalen "öppna en kassa till för fan" eller nåt dylikt trevligt. Ärligt talat, jag vet är det är sjukt drygt att stå i kö på Donkan, men vad tror ni liksom? Att det är kul att slita röven av sig och känna det massiva missnöjet från mobben framför kassan? Jag har jobbat på tre olika Mc D-restauranger och inte på någon av de tre har de haft lagom mycket personal. Det är alltid minst en man kort. Om det är fullt med folk och för få kassor öppna så beror det inte på att 10 pers sitter i backroom och spelar kort, om nån nu trodde det (vilket många verkar göra). Det är för att det inte finns någon som kan ta en tredje kassa. För övrigt så hinner inte köket med om det är för många kassor öppna och för lite kökspersonal och då får ni ändå vänta.
Grrr grrrr! Det var tur att jag slutade jobba på Mc Donalds, annars hade nog en pulsåder sprängts till slut. En gång blev jag faktiskt riktigt förbannad och visade det. Eller två gånger. Den ena gången var när jag jobbade nattskiftet och en full jävla slyna kallade mig "din skånska bitch" för att jag försökte förklara för hennes polare, på ett snällt sätt, att det blev billigare och hon fick mer mat om hon tog en meny i stället för att beställa en mellanläsk, en QP-burgare och en liten pommes löst. Då sa jag till henne (polaren alltså, den andra tjejen var jättetrevlig) att sticka därifrån för det fanns inte en chans att jag tänkte sälja nåt till henne. Den andra gången var när en äcklig finnig fjortisgrabb köpte en Mc Flurry för tolv spänn och kastade den sista kronan på mig. Jag sprang efter honom och skrek att han kunde dra åt helvete och att han aldrig mer behövde komma tillbaka. Min skiftledare så aningen skärrad ut.
Jag har i det närmaste ett oändligt tålamod när det gäller andra människors dumheter (när jag har betalt för att stå ut). Visst, jag stör mig, men jag säger för det mesta inget (förutom bakom din rygg haha), men när jag väl blir arg, då blir jag fullkomligt RASANDE. Då är det fanimej bäst att springa.
Ja, det är kul nästan jämt.
Gäst: Vad har ni för smaker på milkshake?
Jag (något automatiskt men med ett leende): Choklad, jordgubb, vanilj och banan.
Gäst: OK, då tar jag päron.
Jag (något övertydligt): Vi har inte päron. Vi har choklad, jordgubb, vanilj och banan.
Gäst (eftertänksamt): Jaha.. Ja men då tar jag päron.
Det var då jag var tvungen att be A ta över. Fy fan vad vi hade kul åt det många gånger efteråt. Alltså, den gästen måste gått på något. Han var helt allvarlig.
En annan gång var det en man som måste haft fel brillor på..
Gäst: Jag vill ha en sån där korv.
Jag (något mystifierad): Vad menar du?
Gäst: Jag vill ha en sån där korv. Sån som på bilden! (Pekar på en bild av en Big Mac.)
Jag: Vi säljer inte korv här, men vi har hamburgare.
Gäst (tittar på bilden igen och ser konfunderad ut): Jaha..
Haha honom tyckte jag nästan synd om.
Sen har vi ju gamla klassiker som "Mc Donalds och company", "Whopper Meal" (nej, vi är inte på BK nu, pucko), "OP Cheese och company" (det heter QP Cheese, kan inte folk bara fatta det?! Vad skulle OP stå för liksom?) med mera.
Sen har vi "de lustiga". Jobbar man på Mc D så förkortar man hamburgare till HB. Hhhhambbbburgare. Du fattar. Ibland när gäster ska vara lustiga och hör att man beställer en HB från köket så säger de naturligtvis "höhöhö jag visste inte att ni sålde sprit här!". Skitkul. Jävligt kul när man bara hört det ca 3000 gånger innan. Bahahahaha. Eller om de får vänta i fyra minuter på sina nuggets: "Kallar ni det här snabbmat eller?". Jävligt kul. Speciellt eftersom fyra minuter är så OTROLIGT lång tid och det är jag personligen som bestämt att nuggets ska friteras i 3,5 minuter. Ät den rå då för fan!
Eller de som vill ha smakråd. "Är den där god?" Vad ska jag svara? "Nej den är skitäcklig." Min chef blir nog jävligt glad om jag svarar så. Några gånger har jag faktiskt svarat ärligt att jag inte tycker om den såsen eller osten eller vad det nu kan vara. Lyssnar gästen på mig? Nej. De tar den ändå. Så varför fråga?
Ooooh. Jag kom på en grej som jag störde mig på så otroligt mycket att jag nästan inte kunde hålla mig. Tänk er det här scenariot: det är jäkligt fullt med folk framför kassadisken och det är endast en eller två kassor öppna. Nåt pucko längst bak ropar fram till den stressade kassapersonalen "öppna en kassa till för fan" eller nåt dylikt trevligt. Ärligt talat, jag vet är det är sjukt drygt att stå i kö på Donkan, men vad tror ni liksom? Att det är kul att slita röven av sig och känna det massiva missnöjet från mobben framför kassan? Jag har jobbat på tre olika Mc D-restauranger och inte på någon av de tre har de haft lagom mycket personal. Det är alltid minst en man kort. Om det är fullt med folk och för få kassor öppna så beror det inte på att 10 pers sitter i backroom och spelar kort, om nån nu trodde det (vilket många verkar göra). Det är för att det inte finns någon som kan ta en tredje kassa. För övrigt så hinner inte köket med om det är för många kassor öppna och för lite kökspersonal och då får ni ändå vänta.
Grrr grrrr! Det var tur att jag slutade jobba på Mc Donalds, annars hade nog en pulsåder sprängts till slut. En gång blev jag faktiskt riktigt förbannad och visade det. Eller två gånger. Den ena gången var när jag jobbade nattskiftet och en full jävla slyna kallade mig "din skånska bitch" för att jag försökte förklara för hennes polare, på ett snällt sätt, att det blev billigare och hon fick mer mat om hon tog en meny i stället för att beställa en mellanläsk, en QP-burgare och en liten pommes löst. Då sa jag till henne (polaren alltså, den andra tjejen var jättetrevlig) att sticka därifrån för det fanns inte en chans att jag tänkte sälja nåt till henne. Den andra gången var när en äcklig finnig fjortisgrabb köpte en Mc Flurry för tolv spänn och kastade den sista kronan på mig. Jag sprang efter honom och skrek att han kunde dra åt helvete och att han aldrig mer behövde komma tillbaka. Min skiftledare så aningen skärrad ut.
Jag har i det närmaste ett oändligt tålamod när det gäller andra människors dumheter (när jag har betalt för att stå ut). Visst, jag stör mig, men jag säger för det mesta inget (förutom bakom din rygg haha), men när jag väl blir arg, då blir jag fullkomligt RASANDE. Då är det fanimej bäst att springa.
Ja, det är kul nästan jämt.
posted by Emi at 1:34 em
4 Comments:
Jag jobbade några år på en datorsupport, så jag har nog ett par hundra exempel på märkligheter också. En gång när jag suttit i närmare 10 minuter och hjälpt en man att gå igenom inställningarna i hans webläsare säger han plötsligt "Nu gick Excel igång". Då var jag väldigt nära, väldigt, väldigt nära.
Haha åh fy fan. Ibland undrar man alltså.
När jag jobbade på internetkafe var det en grabb som kom in och frågade om vi hade hotmail där. Haha. Folk förvånar mig med sin intelligens ibland. ;)
Suttit i mången snabbköpskassa. En klassiker var när nån handlade för t. ex. 42,50 (Alltid gamlingar). Så sa jag "42,50" och gamlingen svarade... "PRECIS 42,50??"
Jag menar vaddå precis?? Nä det blev 42,50 och en halv. Eller? 42,50 och en tredjedel.. Sen att dessa 42,50 alltid skulle betalas med enkronor och 50-öringar är ju en annan historia...
Sixandsevens: Haha ja vad svarar man på det? Och usch och fy för såna som vill betala bara i mynt. Har de liksom räknat upp dem i förväg (på Mc D vet man ju vad det kostar) är det gött (vi hade ofta ont om enkronor och sånt) men annars är det ju bara en pina.
Skicka en kommentar
<< Home